SE

Sommartid är inte högsäsong för bluffakturor

2014-07-04 14:31 Förenade Bolag Statistiken fr?n Brottsförebyggande R?det säger att sommaren inte är högsäsong för bluffakturor.

Ett säkert tecken p? att det börjar närma sig semestertider är tidningarnas artiklar om att fakturaskojerierna ökar p? sommaren. M?nga organisationer st?r bakom uppfattningen.
Stämmer verkligen p?st?endet om fler bluffakturor p? semestern?
? Nej, dundrar Peter Forsman, m?ng?rig expert p? fakturaskojare.
? Jag försökte avliva myten redan förra ?ret när jag fann att den inte hade n?got stöd i BR?:s officiella statistik över anmälda bluffakturor, säger han.
Brottsförebyggande r?dets statistik: ingen högsäsong
Ytterligare ett ?rs siffror ger honom fortfarande rätt. De fem senaste ?rens anmälningar visar att b?de juli och augusti ligger under snittet, och har en bra bit färre anmälningar än de värsta m?naderna. Där sticker istället september, oktober, november och december ut som m?naderna med flest anmälningar. Ett undantag är juni, som faktiskt är värst de senaste fem ?ren. Men bara om man tar med anmälningarna för juni 2013, d? ett enskilt utskick av falska Lokaldelen-fakturor anmäldes över tusen g?nger.

Förenade Bolag
Sommaren är Förenade Bolags absoluta l?gsäsong sett till antalet inkomna samtal och ärenden. Vi v?gar inte st? bakom bilden av att olika typer av massutskick eller fakturor som exempelvis “liknar Eniro” generellt förekommer i större utsträckning under sommarm?naderna jämfört med övrig tid p? ?ret, eller att inriktningen p? n?got sätt kan relateras till eventuella tillsatta vikariat. Det är att grovt förenkla problematiken.
Om vi ser p? verksamheterna bakom de s? kallade bluffakturorna som en aktiv grupp av celler blir det snabbt vanskligt att b?de typ- och tidsbestämma problemet, som är i ständig förändring ?ret runt, och har varit s? under m?nga ?rs tid. Det är relativt enkelt att fastställa olika kategorier av s? kallade “blufföretag” genom att granska tillvägag?ngssätt och samtidigt se hur rötterna till det vi drabbas av i dag sträcker sig tiotals ?r bak?t i tiden. Det är dock ytterst komplext att följa, bryta ner och redogöra för de olika kategoriernas utveckling och framförallt hur de p?verkar varandra när flera grupperingar, med olika inriktningar, arbetar brett och parallellt.
Inte bara sm?företagare
I en seriös säljorganisation selekterar/väljer du ut prospekt/eventuella kunder baserat p? exempelvis omsättning, region och verksamhetsinriktning. Man skall vara medveten om att de s? kallade “blufföretagen” gör samma typ av grundarbete. Därför lurar man p? kostsamma ISO-införanden till miljardomsättande industribolag samtidigt som man säljer annonser i skolportaler för 30 000 per m?nad till landets kommuner. Dessa tv? scenarion är vanligt förekommande men lyfts sällan. Inte heller är de säsongsknutna.
Medial uppmärksamhet p?verkar
Förutom att de s? kallade “blufföretagen” arbetar p? bred front med sofistikerade urval följer man noga samhällets utveckling. Ett ökat tekniskt användande kan exempelvis betyda att man sluter avtal med hjälp av digital signering i större utsträckning. En drastisk ökning av ID-kapningar gör att de som s?lde internetkataloger inleder försäljning av icke-existerande ID-skydd. Tät mediarapportering om att katalogtjänster riktar in sig mot exempelvis lantbrukare gör att man istället börjar sälja rengöringsmedel till idrottsföreningar. Det är inte möjligt att sia om sannolika framtida händelser.
Idag ser vi även en trend i ett mer noga uttänkt civilrättsligt förfarande; allts? att den s? kallade “gr?zonen” med sannolikt giltiga avtal breder ut sig. Cellerna blir mer slipade. Ett mycket oroväckande tecken när inriktningen som alltid är den drabbades bristande förutsättningar att värja sig.
Kunskapsstärkning
Bluffakturor är ett ?ret-runt-problem i ständig förändring som varken kan eller bör tidsbestämmas. Tvärtom skall man som företagare eller i m?nga fall anställd vara mycket riskmedveten och noga insatt i sina rättigheter och skyldigheter i det dagliga arbetet.
Organisationer inblandade i kartläggning och stävjande av bedräglig verksamhet bär dock det största ansvaret: att föra en öppen och klar dialog kring vad problematiken verkligen best?r av – och att ta ansvar för sakfr?gan även i den mediala rapporteringen.
Förenade Bolag är ett av Sveriges största enskilda nätverk av företag som tillsammans säger nej till bluffakturor. Vi arbetar dels förebyggande med att varna för aktiva företag, dels retroaktivt med att hjälpa dig om din verksamhet drabbas. Aktiv myndighetssamverkan genom exempelvis samarbete med Skatteverket.
Förenade Bolags Varningslista är den mest omfattande p? nätet idag.

A to już wiesz?  Sveriges bästa affärsidéer belönas med över en halv miljon kronor

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy