Halma strategiskt – bra för sm?gris, sugga och lantbrukare

Beteende, hälsa och produktion hos suggor och sm?grisar har studerats i en avhandling som presenteras av Rebecka Westin vid SLU i Skara. Resultatet av strategisk halmning är färre dödfödda, samt friskare och tyngre sm?grisar vid avvänjning.
Konceptet ?strategisk halmning? innebär att en sugga, i en vanlig, konventionell grisningsbox, ges 15-20 kg hackad halm vid ett och samma tillfälle, tv? dagar före beräknad grisning.
Halmen f?r sedan passivt dräneras ut genom spaltgolvet under loppet av n?gra dagar, varp? man överg?r till traditionell halmtilldelning med en mindre daglig giva. Den strategiska halmningen erbjuder suggan goda möjligheter att f? utlopp för sin naturliga instinkt att bygga ett bo till skydd för sm?grisarna vid förlossningen.
Domesticering av gris och beteende
Grisen domesticerades för ca 9000 ?r sedan men trots att det var s? länge sedan har m?nga av dess beteenden inte förändrats. Även i väldigt torftig miljö uppvisar suggan sitt medfödda beteendemönster när förlossningen närmar sig, det s? kallade bobyggnadsbeteendet.
Tidigare studier har visat att när suggan hindras fr?n att ge utlopp för sin vilja att bygga bo, t.ex. genom att hon inte f?r tillg?ng till n?got bobyggnadsmaterial alls, p?verkas förlossningsprocessen negativt genom längre förlossningstider med ökad risk för att sm?grisarna f?r syrebrist och därför är svaga eller döda vid födseln.
Den stora mängden halm gör ocks? att en mjuk och varm halmbädd bildas p? boxgolvet.
Nyfödda sm?grisar är mycket känsliga för nedkylning d? de inte har n?gon päls och nästan inget skyddande underhudsfett.
Att tillfredsställa sm?grisens behov av värme vid födseln är därför livsavgörande. Ett mjukt golv skyddar ocks? sm?grisen fr?n att f? förslitningsskador p? klövar och ben vilket annars lätt uppst?r i samband med digivningen under sm?grisens första timmar i livet.
Tv? studier
Tv? fältstudier genomfördes. I den första undersöktes hur halm med olika str?längd passivt dräneras genom spaltgolvet s? att lantbrukaren inte behöver lägga ner extra arbete p? att f? ut halmen ur boxen.
Resultatet visar att halmen gradvis dränerades ut. Enda undantaget var när den längsta halmen användes i boxar med plastspalt med väldigt sm? dräneringsöppningar. Str?längden m?ste därför anpassas till typ av spaltgolv i besättningen. Utgödslingssystemet m?ste ocks? vara anpassat för att ta hand om den ökade mängden halm.
I den andra studien studerades den strategiska halmningens biologiska effekter p? fyra olika g?rdar. Produktionsresultat och mätningar fr?n totalt 363 kullar ingick i studien. Dessa var jämnt fördelade i en försöksgrupp som tilldelades 15-20 kg halm tv? dagar före beräknad förlossning, och en kontrollgrupp som fick dagliga givor om ca 1 kg halm plus 2 kg extra inför förlossningen.
Resultat
Resultaten visar att strategisk halmning effektivt minskar förekomsten av förslitningsskador p? hud och klövar hos sm?grisarna. Skador p? framknän var vanligast och andelen grisar med denna typ av skada minskades med 62 % i strategiskt halmade boxar. Sm?grisar i försöksboxar växte ocks? snabbare och vägde därför i genomsnitt 0.3 kg mer vid avvänjning jämfört med sm?grisarna som växt upp i kontrollboxar.
En del av suggorna filmades och resultaten visar att när suggor f?r tillg?ng till mycket halm börjar de bygga bo tidigare och gör det i större utsträckning innan förlossningen startar. N?gon statistisk skillnad i förlossningens längd kunde inte visas mellan grupperna men suggor som ägnade en större del av tiden ?t bobygnad hade en snabbare förlossning oavsett om de fick mycket eller lite halm.
I strategiskt halmade boxar minskade andelen dödfödda med i genomsnitt 0.2 sm?grisar per kull.
De företagsekonomiska effekterna av strategisk halmning har inte utretts inom ramen för avhandlingen. Positiva effekter i form av färre dödfödda, samt friskare och tyngre sm?grisar vid avvänjning kan dock förväntas medföra även ekonomiska vinster. Strategisk halmning kan s?ledes vara av värde för b?de sugga, sm?gris och lantbrukare.
Avhandlingens titel :Strategic Use of Straw at Farrowing – Effects on Behaviour, Health and Production in Sows and Piglets. Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Department of Animal Environment and Health Skara.
Avhandlingen: http://pub.epsilon.slu.se/11486/
Bild: Rebecka Westin bland suggor. Foto: Daniel Westin.
Tid: Fredag 26 september 13.15.
Plats: Hernquistaulan, SLU i Skara. Disputationen sänds via videolänk till SLU i Uppsala, Undervisningshuset, Sal N.
Kontakt: Rebecka Westin tel: 0511-67 218; 070-20 26 409; [email protected]
Handledare: Bo Algers tel: 0511-67 200; [email protected]
I samband med avhandlingen ges ett öppet seminarium om sm?grisproduktion med opponenten och de internationella gästerna i betygsnämnden.
Tid: 10.00 – 11.25
Plats: Forsellsalen, Undervisningshuset, SLU i Skara.
Program:
10:00-10:20 Current issues in piglet production in the UK, prof. Sandra Edwards ? University of Newcastle.
10:20-10:40 Current issues in piglet production in Finland, prof. Olli Peltoniemi ? Helsingfors Universitet.
10:40-10:45 Kort paus.
10:45-11:05 Current issues in piglet production in Denmark, senior forskare Lene Juul Pedersen ? ?rhus Universitet.
11:05-11:25 Current issues in piglet production in Norway, prof. Tore Framstad ? Norges Miljö och Biovetenskapliga Universitet (fd. Veterinärhögskolan).

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Related posts

Top